Gymnasiet - nästa år!

I går kunde man kolla vilket gymnasium man kommit in på men hemsidan vad helt störd så jag gjorde det imorse istället. Jag kom in på mitt första val, Cybergymnasiet Kvarnholmen, och det var ju väldigt väntat. Jag låg dessutom högt över intagningsgränsen på ALLA mina andra val också. Så nu är det hög tid att ringa Cybergymn. och bestämma en tid då vi ska komma och fixa så att jag får behålla min plats i ett år. De har ju lovat att jag ska få göra så, vilket är himla skönt då allt kommer vara klart när jag kommer hem nästa år.
Så jag kommer alltid börja på gymnasiet nästa höst tillsammans med 92:orna men det gör inte mig något. Jag lovar, mitt USA-år kommer nog vara värt det.

Fortfarande inget nytt om värdfamiljen (surprise?) och på en skala från 1 till 10 är mitt tålamod nere på.... 3 just nu. Men jag får lov att stå ut, om jag nu har väntat i typ 5 månader så kan jag väl vänta en månad till?

Trevlig helg!

Ambassaden

Tjena!
Nu har jag alltså varit på The Embassy of The United States of America.
Vi hade bokat tid kl 10.00 (men jag undrar varför man egentligen har bokat en tid...) men som tur var så kom jag och pappa dit 9.30 och fick då stå i kö för att ens få komma in i ca 1 ½ timme. De släppte bara in en i taget och på varje person skulle de kolla alla papper och så skulle man gå igenom säkerhetskontroller och så PLUS att de var hur sega som helst.
När jag äntligen fick komma in (pappa fick inte följa med) så skulle jag lämna papper till en gubbe och sedan fick jag sätta mig ner och vänta...
Satt där i 1 ½ timme till innan de ropade upp mitt namn; Anna Maria Bristrand, please go to window F. Haha det var rätt kul att höra när de uttalade vissa namn, det lät väldigt konstigt.
Det enda jag fick göra var att ta massa fingeravtryck och sen babblade gubben på om hur jag ska göra när jag får mitt visum grej som inte Apect fått än. Han pratade förstås på engelska men jag fattade nästan allt, kanske inte varenda ord men jag fattade ju vad han menade.
Så efter TRE TIMMAR kom jag ut där pappa och massa andra föräldrar stod och väntade. Phuu, det där tänker jag aldrig göra om igen - om jag inte måste.

Juste, medans pappsen väntade på mig så snackade han med en mamma till en dotter som också ska till usa och hon hade inte heller fått sin familj än så det känns oerhört lättande att höra. Jag är absolut inte den enda då - men jag ska fasiken få min familj snart annars....

Nåja, det börjar kännas att det är nära nu. Är inte speciellt orolig för något men det kommer väl sen. Vi får se... bara jag får min familj snart så blir jag glad. Vill liksom kunna höra av mig till dem några gånger innan jag sticker.

Ciao!

Ambassaden imorgon!

Som sagt, imorgon är det Ambassaden som gäller!
Ska vara där 10.00 (ingen sovmorgon här inte) och är förhoppningsvis klar innan 12.00, man vet aldrig hur länge jag får vänta. Själva intervjun tar bara 5-10 minuter men det är lång väntan innan så jag får hoppas att det går fort för mig. Jag får ju liksom inte ta med mig något alls, ingen mobil, mp3, väska, whatever.
Aspect har inte fått mitt visum underlag (?) från USA än så de sa att jag ska säga på ambassaden att vi kompletterar med det senare (inte mitt fel liksom), så det är väl bara att hoppas på att det är okej. Men annars skulle väl inte aspect sagt så...
Självklart så är det lite läskigt, men annars ska det ändå bli ganska kul. Eller ja, jag har ju aldrig gjort något sånt här tidigare så det blir en upplevelse. Haha.
Jag skriver nog imorgon också för att berätta hur det gick,
OCH JAG VILL HA MIN VÄRDFAMILJ SNART!
Vad f*n är problemet? *Snyft*

Sommarlov

Yes, nu har jag sommarlov. Avslutningen ägde rum i fredags, blev nöjd med mina 5 MVG och resten VG, inga G alls.

Tisdagen den 26 juni är det dags för ett besök på Amerikanska Ambassaden för en kort (då menar jag kort) intervju. Det blir dock lång väntan innan jag får gå in samt att jag inte får ta med mig någon som helst form av elektronik, väskor med mera. Allt är på engelska och det är bra övning inför det hela året jag ska tillbringa i USA.


Nåväl, brevlådan och samtalslistorna är fortfarande tomma på brev och samtal från Aspect angående min värdfamilj.
Det är nog skolan som strular, de får ju inga extra pengar för att ha mig där. Då är det inte så konstigt, allt verkar bara handla om pengar nu för tiden.


Snart åker jag, någon gång i Augusti. När jag får veta exakt datum ska jag börja räkna ner, just nu kan jag bara säga att om någon stans mellan 1 ½ - 2 ½ månader sitter jag i ett främmande rum i ett främmande hus med främmade personer i ett främmande land.


Jag varken rädd eller nervös - än så länge i alla fall. Det kommer väl så småning om.

Have a nice day!

Hostfamily? Not yet...

Kände bara för att uppdatera lite...
Dagen har varit super, chill vid söderbysjön med plugget och sedan ännu mer chill med Amanda ute i parken. Vi blev som små barn igen...

Jag har fortfarande inte fått veta något om min värdfamilj, skola m.m. och det känns lite jobbigt. Jag har nog världens sämsta tålamod! Orka vänta...
Förhoppningsvis ska jag bo i California och jag skulle inte precis tacka nej till en fin villa nära till en strand/pool/whatever. Har dock inga höga förhoppningar då jag bara kommer bli besviken annars, men ja... alltså vem vill INTE bo lyxigt liksom? Fast jag har inte heller något emot att bo i en lägenhet med en familj på sju barn, lite jobbigt bara... eh.
Anledningen till att jag drog upp detta är för att jag spanade in lite bloggar med andra blivande utbytesstudenter och då var det en tjej som fick sin familj redan i januari och hon ska bo i ett fett stort hus (med pool och allt) som mer liknar ett slott än en villa och det ligger en bit från Las Vegas, ja allt man bara kan drömma om. Familjen består bara av en mor och far som gärna reser mycket och därför ska hon få hänga med på en jäkla massa resor under sitt år... Rena rama lyxen, säger jag bara.
Men allt har ju negativa sidor, jag menar, hur kul är det att bo i en familj utan egna barn? Rätt skönt kanske men tråkigt också eftersom jag är van vid en lillebror att "bråka" med om jag får tråkigt.
Det vore inte heller helt fel att få bo i en lägenhet (eller gärna villa) i/nära någon storstad för jag älskar att shoppa. Men måste också påpeka att jag gärna skulle vilja bo ute på landet (då menar jag inte typ 5 km till närmsta granne) för det vore rätt chill alltså... Lugnt och skönt.

Anyway... Den dagen då jag kommer få veta min värdfamilj kommer jag bli sååååå lättad.
Jag har väntat i flera MÅNADER nu... uhhh :(
Känn lite medlidande för tusan!

Första inlägget

Välkommen till min blogg om mitt liv som utbytesstudent.
Meningen är att jag ska skriva här innan, under och efter mitt år i USA så därför börjar jag redan nu eftersom det bara är prick en vecka kvar till jag går ut nian.
Sommaren kommer jag mestadels spendera på hemmaplan i Stockholm pga att jag har fått två olika sommarjobb. Men det ska bli nice att få vara med vänner och familj, jag kommer ju inte träffa dem på ett helt år sen!
Ännu vet jag inget om var i USA jag ska bo (jag vill veta snart!!) men troligtvis blir det i Californien. Jag längtar galet mycket!

Well, igår hade vi bal i skolan och det var väldigt trevligt. Maten var jättegod och det var kul att kolla på allas klänningar!

Anyway, nu är det bara att vänta (jag hatar det ordet) på att få brev från Aspect om min placering i USA, jag vill så gärna veta ju! Sen ska jag också till ambassaden den 26 juni på någon slags intervju, trevligt trevligt...
Juste, de ringde från Aspect både igår men jag hann inte svara fast nu ringde jag upp idag och då var det någon ändring så det är ännu ett till papper som ska fyllas i innan ambassaden. Jag undrar hur många papper jag fyllit i nu alltså... Positivt är i alla fall att jag lär mig min namnteckning bra eftersom jag skrivit den typ hundra gånger nu.

Skriver mer en annan dag, ska berätta om avslutningen sen. Det kommer bli galet sorligt att lämna skolan (framför allt vännerna då) även om jag är trött på alla lärare och allt arbete.
Nåja... ha en fortsatt trevlig fredag!